blubb

det står en man på mitt köksbord

ryanarir

äpplekaka i ugnen med äpplen från trädgården. i hagen springer två småtjejer med de ännu mindre hästarna. hönsen undrar vad alla gör här. hunden följer oroligt varje steg jag tar.
en kopp kaffe och jazzmusiken i bakgrunden och det ska bli skönt att ägarna kommer hem.

som när man lånar barn, det är kul när man har dem, men så skönt att lämna tillbaka den skrikande ungen till mamman. att äta middag på¨deras altan och se alla djur som man inte har ansvar för, är alla höns här? har de vatten och mat, är alla hästar okej? har katten fött sina ungar? var är hunden? har alla fått mat? well, ni förstår.

imorgon kliver jag inte in på filosofen, men väl på en förberedanade föreläsning och mingel. på tisdag börjar det. kan inte bli så mycket mer än succé. fram med ljus, té, koftor och orangeröda löv. ge mig spårvagnar och blöta gator. en förstulen cigg en natt och ljumen öl eller en box.

det är galet, hysteriskt och jag älskar det!

midsommarafton: uppdatering och skratt med den bästa
sedan hetsjobb på en ny avdelning med en annan tjej som är ny, jag tror faktiskt att vi skpade mer dysharmoni än något annat för de psykiskt sjuka. och jag känner mej se hemsk. kränkande.
skulle du vilja bli gammal på ett boende?
sedan uppdatering och kramar med en vän som bestämt sig för att komma hem, efter ettochetthalvtår.

idag: pankaksstekning, packning och brottande om vilka linnen som får åka på festivla och vilka som måste ligga i byrålådan, en hård kamp.

imorogn: Peace and fucking Love!

en gammal vän, bokstavligt talat, sa de rätta orden, som lugnade och stärkte. något om att ingenting har förändrats samtidigt som äpplet pockar på upmärksamhet.
likt eva farcinerar det mig, jag cirklar runt det, slår ifrån och springer tillbaka. vetskapen och den kommande arvssynden håller mig på säkert avstånd. en armlängds. men i borlänge, med freden och kärleken får jag en välbehövlig distans till äpplen och päron.

det är när ågren kväver och skrattar
tillsammans med pekpinnar och outtalade ord
som jag inte vill vara själv, men jag orkar inte med något annat
hade gärna varit i ahlafors på en rockbar eller bara i en stuga i grebbestad
men jag orkar inte
vill inte skämmas
vill inte behöva ångra
vill inte bli påmind
vill inte få mail på fb
vill inte vänta på mail

så jag lyssnar på CM och packar för en vecka av Kärlek och Fred, jag tror på det, jag måste tro, helt enkelt för att jag inte har kvar något annat att tro på. Kom hit och håll om mig.

en vän säger menande "Jag har också känslor" jag vet, käraste, jag vet, men allt är så absurt, dimmigt och abstrakt.

tvinga aldrig drömbilder med fakta

jag tror att klockan var väll fyra, eller halv fem, fem
hur du desperat, vädjande stönad fram mitt namn
det var rätt dimmigt, jag minns nu nästan ingenting

shit hapens and shit hapend

regler:
- varje svar måste börja med första bokstaven i ditt namn.
- alla svar måste vara riktiga, hitta inte på ord.
- du får heller inte skriva samma svar två gånger eller skriva ditt eget namn som svar.

1. vad heter du? andrea
2. ett ord på fyra bokstäver: alla
3. flicknamn: anna
4. pojknamn: andreas
5. yrke: astrolog
6. färg: azul
7. klädesplagg: annorak
8. mat: annanaspaj
9. sak i badrummet: anti-rynk kräm
10. plats/stad: amsterdam
11. en orsak att vara sen: anarki
12. något man skriker: AAAAGH!
13. film: amelie från montmare
14. något man dricker: annans öl
15. band: abba
16. djur: apa
17. gatunamn: anderssonsgata
18. bil: amazon
19. låt: allt du är
20. aktivitet med fler än en deltagare: analsex

jag letar efter en färöisk visa utan för hödljudsång, alla sånger jag hitills har lyssnat på är väldigt lika kampsånger och progg, inte riktigt vad jag vill akompanjera mitt bildspel med foton och dikter...
jag kan ju alltid ta något klassiskt stycke, men det hade varit så roligt om det också kom från färöarna...
annars har jag tänt pelletsbrännaren och väntar på att vattnet ska bli varmt så jag kan ta mig ett långt bad, letar efter t'lt och campingpolare till P&L.
då jag är väldigt pratig och kramig skulle jag inte stå ut en vecka själv.

resfeber på allvar nu
det är allvar nu
resfeber

i ett rum fyllt av tonårsångest, drömmar, kläder och damm försöker jag få i stånd någon slags struktur. men halv fyra natten till en lördag är det inte jättemycket man kan göra. och jag måste vänta tills på tisdag med att hämta ut passet, två dagar innan avfärd. och vad tar man med sig till färöarna?
jag skriver febriga post-it lappar, lånar av mig själv och dundrar på, blint som en ångvält.

och jag stör mig otroligt mycket på ord som "bägge"

verklighetsflykt
är ett passande ord för mitt liv
det är skönt
saker löser sig,
right?
som att jag snart faktiskt ska till Färöarna,
om mindre än två veckor
som att jag snart springer ut
om lite drygt en månad
som att teatern snart dra igång, lika säkert som att knoppar brister
som att vacker kommer hem, imorgon
som att skolan snart börjar
jag fyller 20
och drar iväg till peace&love
vet ännu inte om jag har tillräckligt med jobb i sommar, har ingen aning om vad som händer till hösten, i värsta fall står jag utan utbildning och jobb

men... det löser sig
och
mitt hjärta kommer bulta extra slag för dej, som för så många andra
jag tror att jag är mera kär i kärleken i sej, än i dej,
trots allt,
för det sitter mest i skallen
jag grubblar, velar
mer än känner, längtar, trånar och går åt
är jag hjärtlös och förfallen?

det dammar i rummet,
av IKEA-färdig-fixade skruvar och hyllor.
jag är trött
och nöjd
mixen av Dekadens med bultande huvudvärk, kortspel till fyra på morgonen och prat under stjärnorna visade sig vara riktigt lyckad.
mitt rum är snart återigen klart
yeah.

häll inte i dig 80procentig strårom

men med pulkaåkning, en varm famn och sova till fem för att bjudas på en kuldinarisk middag, pasta och ketchup och slöande i soffa är livet ganska bra ändå.
och med framtida löften och vandring i snöstorm är jag glad i magen

vad är det för mening att slänga sig ut över kanten, om man har säkerhetslinor fast förankrade i marken?

förrut gick jag ut varje kväll
fick ur mig allt
lyssnade på allt
vi gick i cirklar,
som 6an
snälla, skolgården oxå
nu går jag ut och går med en dövhund
fan, ibland är det inte okej att du inte bor på andra sidan gata, utan på fel sida älven.

jag förväntar mig inget nobelpris.
inga stående onovationer eller hyllningar,
men är det så akut med matlagningen och jag gör det snabbt
hade det varit trevligt med sällskap vid bordet och ett tack,
eller i alla fall en kommentar om hur det smakade.
istället för arga kommentarer om hur jag plockar in i diskmaskinen
jag vill bara flytta nu
varsågod, kul att det smakade bra