blubb

mitt hjärta fortsätter att hoppa över slag, när mailboxen blinckar med ETT NYTT MAIL
men kedjebrev, bokningsbekräftelser och noveller är inte vad jag väntar på.

om en dag som startade med diskusioner och kaffe,
som fortsatte i mat och vin, även ett tappert försök att få undan några uppgifter
går över till chailatte och mera prat
till öl och diskusioner
till kramar och hålla handen
och puss, puss

Låt oss ta det här på ett språk
som alla kan förstå
Din skalle skrämmer mig
det är något med ditt hår
Svårt att säga vad
du kanske badar för ofta
eller så är du bara typen
som ser ut som ett mirakel
i sina lockar
Jag vill förmedla det här
på ett någorlunda korrekt sätt
det är något med dina kinder
som inte riktigt är rätt
Lättast är om du jag talar om för dig
att du skrämmer mig så
kanske då kan jag må någorlunda bra
och sova en blund eller två

Fyra mississippi
Jag räknar dina revben
Tre missisippi
Jag vill inte va med mer
Två missisippi
Plötsligt sitter du bredvid
En missisippi
Och jag räknar mig lugn

Låt oss ta det här på ett språk som alla kan begripa
det är något med dina höftben som vill få mig att skrika
Hur de går hur de rör sig du måste vara satan
du syntes mindre utanför mitt synfält kan du snälla gå tillbaka
Lås in dina ögon de är för stora för sitt eget bästa
Lås in din mun tills den slutat vara så mycket läppar
Lås in dina smilgropar de är bara för mycket
Lås in ditt skratt och ditt leende och bara släng bort nyckeln

Fyra mississippi
Jag räknar dina revben
Tre missisippi
Jag vill inte va med mer
Två missisippi
Plötsligt sitter du bredvid
En missisippi
Och jag räknar mig lugn

Tio missisippi nio missisippi
Lugn mitt hjärta lugn lugn
Åtta missisippi sju missisippi
Lugn mitt hjärta lugn lugn
sex missisippi fem missisippi
Lugn mitt hjärta lugn lugn
fyra missisippi tre missisippi
två missisippi en missisippi
Noll
//Navid Modiri & Gudarna

Kan vara  den bästa kärlekslåten.

pappassuperdupermirakelkur hjälper verkligen
den handlar om att knö i sig en knäckemacka med två- tre vitlökar, ja, den äckliga lukten letar sig ut genom porerna, men lugn gott folk, för sen vänta 1- 2 dygns sömn, tillsammans med 2-3 liter vatten per dygn.
och valá, jag är frisk.
planerar tattis fotoprojekt som en tok nu :)

det är inte okej med mej att få vänta i ett kylslaget älvängen i över en timme,
för att en söt busschauför på en 600buyss inte hade lust att vänta.
det är eran förbannade plikt att vänta in anslutande bussar.
jag går från skolan kl fem och är hemma klockan åtta.
ursäkta, men det tar max 1,5 timmar med bussen.
otroligt nog tänker hela min klass ta sig ut till mig en iskall fredagskväll.
just det, ut i världens ända, well, det blir nog en intressant upplevelse
de vet inte vad de ger sig in på ;)
moahaha

mihi
våran lärare är tidsoptimist.
"gör klart fyra kortfilmer så vi kan visa upp dem på tisdagmorgon."
yeah, right.
men det går hyfsat bra.
jag säger bara, tur att jag inte har lika stora sammarbetsproblem som andra i klassen.
fest imån, det bli ball å mys

jag laddar ner antivirusprogram, kom på att det kanske är en bra idé
överhuvudtaget är det läskigt att jag helt själv tänker på
antivirusskydd, brandväggar och defragmentering

ligger i sängen hemma hos skalman
hon äter och det är lustigt, att det är först när jag
 inte är hemma som jag får ro att skriva.
planerar våran första klassfest och
 kan konstatera efter mindre än en vecka ett dethär läsåret garanterat blir intressant
jag har sett flera olika antydningar
en eller två som kan gå någon på nerverna
nya kompisgäng, endel flirtandespretande åsikter och diskreta idiotförklaringar
jag ser fram emot en hel del mys och några intresanta intriger
vilken roll jag kommer spela har jag än så långe ingen aning om
kanske är det mitt hjärta som kommer bulta,
mina tankar som kommer snurra (det blir det garantert, och min verklighet som kommer vndas i kaos) kanske blir det jag som skriker.
det är spännande, och första antydningarna, eller blixtnedslagen kommer måhända till helgen.

nu ska jag fortsätta med att leka sekreterare och svara i hennes telefon, alla hennes kompisar verkar ha telfontid när hon äter.

snart sitter jag i hennes lägenhet med te och ändlösa samtal och promenader!

jag vill ha filmen Die Welle
jag vill att alla ska se den filmen
jag vill orka skriva längre inlägg om det jag verkligen tänker på
men det blir bara en massa meningslöst pladder om ingenting
inte ens allt och ingenting, bara ingenting
men vet du vad?
nästa nyår åker jag vill moskva.
jag ska se på lenins lik
åka tåg och dansa på torget i snön
jag höll på att med avsikt sätta mej på fel tåg i munchen.
staden kallar på mig

appropå tåg, något trevligt fick jag ut av den tjugofyratimmarlångaresan, en jättetrevlig man pratade med mig flera timmar.
vi pratade helt obehindrade av språkliga barriärer
om norden, norge som han jobbat i, snö, skidor, kaffe, framtidsplaner, konst, ekonomi (han jobbade med finanser) nyår, festande, kärlek, språk och nörderi. kortsagt, det mesta.

nu ligger jag i min säng
försöker vänja mig
med min finaste fågel som kvittrar
om lovet kan jag säga hur mycket som helst
men nu njuter jag mest av att veta vart allt finns (nåja, mitt rum består mer eller mindre enbart av halvuppackade väskor)
i zell frågar man om namn och ålder först i taxin,
om yrke och status först efterråt
en rolig, snurrig och fantastisk resa med vacker, det  var på tiden
nu ska jag ägna mig åt att tvätta, svara på mail, öppna min kallender.
helt enkelt försöka få en överblcik av mitt liv innan skolan börjar imån.
skola i morgon?

om tre dagar åker jag.
hej då
bootsen är fixade
jag måste köpa en mp3
oooooooooooooooooo
(inlägg från julia)
jag vill köpa en tröjja
har inte börjat packa
har inte städat
men det löser sig
jag längtar efter snö, faktiskt
efter att åka tåg med mig själv i flera dygn
efter foton
en annan sorts hets
billig öl
dansa i snowboardsbrallor
jag vill se allt
uppleva allt med mimmi
lugnet med familjen
mihih
men fan, det blir bäst
inget kan stoppa mej nu.

det är vuxenpoäng att ringa till den österrikiska tågtelefonväxeln,
eller dumt med tanke på att jag inte kan ett ord tyska
men genom att vara envis, ställa dumma frågor
och tala tydligt å långsamt får man tillslut fram ett svar.
jag ska vänta med att köpa biljetter hem tills jag kommer dit och kan köpa ett Frauten (?) kort som halverar kostnaden.
ca 1000 kr går det på att komma hem.
det är okej med mej.
plötsligt känns allt mycket enklare.

andrea säger:
jag har väll ett ambivalentförhållande till grammatik
Madeleine - Min msn har klamydia säger:
haha!
vet du
den meningen var så typisk dig!
använda ett komplicerat ord som "ambivalent" men stava fel på väl

det råder sorg i vårat hem
den älskade kaffemalen har dragit sin sista suck
så nu tvingas jag och fader nöja oss med färdigmalet även hemma.
en bra julklapp måntro?

xxx

det är farligt
lystfullskräck att slänga sig ut och inte veta vart man hamnar.
läskigt, skrämmande.
adrenalinkickar.

jag sitter omgiven av diverse papper, kryddor, snören, paket, saxar, tejp, lim, glitter, pennor...
och jag har julkännslor
det hände på jobbet
alla småbarn som sprnag runt och julpysslade, skrattade med hela kroppen när de fick pepparkakor och bada i glitter
ögon som tindrar
men nu har jag bränt mig på händerna och får nog pausa tills i morgon,

mimmi är i sverige, hämtade henne igår.
det blev en superuppdatering på en timma

det svider, men för 500 är nu körkortet (återigen) påväg och jag har en ny plånbok.
snart ser mitt liv ut ungefär som förrut.

haha!
nu gott folk kan ni nå mig via mobil igen,
hurra!
jag har innom loppet av tiden det tar att gå till och från matkassen (ca 2minuter) förflytatt mig från medeltdiden till 2008.
inga mer röksignael och långväga sändebud.
wehow
snart kommer även mitt skolkort, så det verkar också lösa sig.

jag börjar sakta men säkert att samla ihop mitt liv igen.
snart kommer ett nytt telefonkort med mitt gammla numer
jag får låna en telefon av bror så länge
snart kommer ett nytt körkort på posten
snart.
enkommafem av tre upgifter som jag ligger efter med är klar

skicka mej era mailadresser och mobilnummer

nu ska jag vårda mig själv.
kurera med vitaminer och mycket sömn.

Hej Andrea,
Tack för fin text, kul att ha spridit inspiration, lycka till med framtida
ordsamlande.

Allt gott
Jonas


> Hej Jonas,
> sen jag första gången blev tvingad att läsa Ett öga rött i ettan på
> gymnasiet, fastande jag direkt för ditt sätt att skriva och har läst om
> och läst om. Jag har slukat mig över dina andra texter och blivit
> inspirerad att skriva ännu mer.
> Under bokmässan 08 fick jag en uppgift att skriva en krönika, och du hade
> den givna huvudrollen, så jag tänkte dela med mig av den. Läs, rosa, risa
> eller släng.
> Kram Andrea.
>
>
> Dagen jag nästan fick barn med Jonas Hassein Khemiri
>
> Fredagen på bokmässan var galen och innehöll allt från upprepade
> kollisioner (?) med Jonas Hassein Khemiri till att uppträda på
> Forskartorgets scen med två av stadsteaterns skådespelare. Det säger ju
> säg självt, jag på en forskarscen. Jag som helt saknar ambitioner och
> tålamodet att under 10år stirra mig blind på kromosomer, och dessutom dra
> lärdom av det. För att sedan prestera en äcklig rapport och presentera den
> för den stora massan. Och därtill med skådespelarna Peder Falk och Johan
> Paulssen. Det kan ju bara bli succsé, eller katastrof, beroende på hur man
> ser det.
>    Alltså, efter att ha smilat till mig kaffe från den söta mannen med
> grått hår och beige väst från svenska kyrkan. Sätter jag mig längsta
> fram och vänta på Jonas Hassein Khemir, ordkonstnären som stulit mitt
> hjärta. Allt vad han säger är guld i mina öron och och hans erkännande
> om att det eventuellt är han själv som spridit ryktet om honom som
> Sveriges nästa Strinberg, i kombination med hans sammetsögon får mig
> att smälta. Men gudarna ska veta att detta inte var det första
> oskyldiga mötet med honom av en rad den dagen. Det synes som han var
> överallt där jag var.
>    Kollisionerna, eller dessa sammanstötningar, som gudarna beviljat mig
> med denna Jonas börjar redan på torsdagen, då jag ytterst försynt
> skriker över Grafiska Torget.
>  - Men Jonas! Är det inte du?! Hassein Khemiri! Jonas!
>    Innan jag kommer till sans och kan se på mig själv med en mer objektiv
> blick, snett ovanifrån. Då tystnar jag och smyger så diskret jag kan
> iväg. För att återkomma en och en halv minut senare. Sätta mig längst
> fram, knäppa några kort med min killerblixt för att återigen tassa
> iväg.
>    Efter Jonas anförande på fredags förmiddagen om boken Invassion och
> hans prat om Strinberg, var det dags för mig att bege mig till
> Forskartrgets scen, där Peder Falk och Johan Paulssen bjöd på roliga,
> effktfulla och träffsäkra improvisationer. Med det är aldrig bra att
> vara för entusiastisk i publiken, man blir lätt uppdragen på scen, så
> hände även denna gång. På scen fick jag reda på att jag skulle medverka
> i en improvisation och jag tackade mina lyckliga stjärna för mina
> teaterlektioner och kände att risken att skämma ut sig var hyfsat
> liten. Trodde jag.
>    Jag fick veta att jag skulle styra Johans rörelser, hans kropp, ben,
> ansikte genom att helt enkelt dra i kroppen till den position jag ville
> ha den i.
> Alla rörelser är tillåtna, bara du inte blir gravid på kuppen, säger han
> och ler.
> Herregud tänker jag nedlåtande (trots att det faktiskt är en Skådespelare
> vi pratar om) jag som verkligen hade sett det som ett perfekt tillfälle
> att odla mitt kärleksbarn. Här på Bok- och biblioteksmässan, på
> Forskartorgets scen, med en man mellan 40 och döden, som jag sett i fem
> minuter. Skulle inte tro det och höll mig på säkert avstånd genom hela
> övningen.
>    Men helt plötsligt ser jag hur Johans ljusa anletsdrag förändras, han
> bastanta kroppshydda antar en spädare konstruktion. Nu kan jag se
> Hasseins ögon i Johans och munnen ler inbjudadnde...
>    Just det nästa anhalt var, Jonas. (Nu känns det nästan som vi känner
> varandra, så jag är lite mer familjär och nöjer mig med att säga Jonas,
> alternativt Kassein.)Han satt och berättade om sin bok, och jag tänkte
> fixa en liten signatur i mitt nyinköpta exemplar av Invassion. Där
> känner han otroligt nog igen mig när jag på darrande ben går fram mot
> hans getsalt vid singeringesbordet. Han ler igen kännande och säger.
> Var inte du med på läsningen där uppe? Vad tycker du egentligen, var det
> inte rena självmordet att försöka läsa här nere med allt sorl och bröt?
> Ehm jo.. eller. Ah. Det var ju bättre där uppe?
> Jag ser på hans sammetsburna ögon och tänker att han är intresserad av min
> åsikt och att jag måste säga något revolutionerande som han kommer minnas
> för evigt. Så jag utbrister
> Men du, jag måste bara säga att du är hurbrasomhelst!
> Vilket måste vara något av det mest originella han hört och tänker
> tillbaka på mitt möte med Stefan Sundström där jag utbrister.
> IH! Det är ju du! Du, får jag ta ett kort? Får jag en autograf? Du, kan
> jag få en till mamma också? Och en till min kompis? Och en till min
> pojkvän?Och jag måste bara säga, Du är jättebra som musikläraren i Eva och
> Adam!
> För det måste vara den prestation han är mest nöjd med.
>    Efter detta tredje ogenomtänka anförandet mot stackars Jonas känner jag
> att det är dags att avlägsna mig från Bokmässan och inte återkomma
> förens tidigast, nästa dag.