blubb

först vill jag bara säga:
Jag är en levande klyscha, och det lär ju inte alls klyschigt, men endå.

Jag kan inte hjälpa att det känndes så bra
fint, vacker och som taget ur en sång
när jag vinglade fram i soluppgången
i majorna med en musiker vid min sida
när mitt år var nyfärgat rött
vodkan gjort oss snygga
stora örgången som dinglar och rasslar
upp och ner över kullerstenen
mhm sommar

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0