blubb

Kurar ihop mig på den kalla stenen,
lutar mig mot en sönderklottrar trävägg.
Som från början varit målad faluröd,
men som nu är lika sönder flagade som de väggar den kramaktigt lutar sig mot.
Tillsammans bildar de ett skjul.
Ett fallfärdigt skjul.
Tillika en vägg mellan mej och omvärlden.
På väggen där jag sitter, finns en stor skyllt
den vätter ut mot älven och
hälsar alla som orkar läsa genom klottret
Välkommna till Lilla Edets Kommun och Lödöse!
Det är mest stora sunkiga båtar med oljespill som läser.
På andra sidan kanske någon står och fiskar,
men det är snett över älven jag fäster min blick.
Stilla sommakvällar är det bara jag
och den varma gulrosa himmlen 
som reflekteras i vattenet
med en ojämn och vass rad av svarta tallar emellan.
Som en perfekt kontrast mot det varma,
naturliga, 
som gör så ont. 
Sticker det upp en skrovlig betonpelare
 till vänster i mitt synfält.
Jag vet inte hur många kort jag tagit
i just den synvinkeln,
men kunskapen om att den är den vackraste i Lödöse
går förlorad. 
Om ni bara vågar er bortanför Matkassen,
över vägen och förbi skoaffären. 
Som säljer Sverigest billigaste croccer- kopior
och porrtidningar,
(i bruna papperspåsar)
på övervåningen. 
Om ni svänger till höger, mellan älven och det fallfärdiga skjulet. 
Ni får låna min sten. 
Känner hur vinden och de sista solstrålarna
smeker ert ansikte, 
vrid huvudet en aning mot höger och se. 
Blir det för vackert, gör för ont. 
Släng då en blick på marken och se
gammla ölburkar och fumpar.